Det har hänt mycket sen jag bloggade sist. Det var rätt längesen jag frekvent uppdaterade bloggen, men det kommer nog ändras nu när Jenny mår bättre och jag får lite mer tid över. Det har varit lite smådrygt att ta hand om allting själv medan hon mår dåligt, även om jag inte har några som helst problem med det. Men det tar kraft och kreativiteten försvinner.

Hur som helst. Vi var på ultraljud i fredags, dels för att datumbestämma nästa barn, och dels för att se så att allting var okej. Vilket det förstås var, Plutten (som barnet heter tills vidare) låg där så mysigt inbakad i Jennys mage, han (för det är en han tills vidare) sprattlade som en tok, vinkade till oss och munnen öppnades och stängdes hela tiden. Jättemysigt. Så nu ska vi få ännu ett barn. Moa ska få ett syskon. Hur skoj som helst. Beräknad nedkomst är 25/2 2010, ungeför ett år och sju veckor efter Moa. Och jag vet att många argumenterar över att det är så himla tätt inpå, och hur ska det gå med två blöjbarn, och hur ska ni orka, och hur ska det gå, och hej och hå. Jag kan förstå att man undrar, men vi har tänkt igenom det här faktiskt... :)

Bebistiden förkortas. De kommer gå igenom (ungefär) samma faser (ungefär) samtidigt. De kommer ha stor nytta av varandra när de växer upp. De kommer lära sig saker samtidigt. Och pappa kommer alltid ha någon att spela spel med.

Så vi har koll på läget, no worries! Men det är ett tag kvar. Vi är nu vecka 13+4. Så ungefär sex månader kvar! Idag ska vi åka iväg till stugan igen, och vara där till på lördag är det tänkt. Det är sjukt skönt att kunna åka dit och koppla av och släppa allt. Kommer försöka blogga därifrån också. HEJ!

WHEW!!

Vilken helg! I lördags var vår bröllopsfest, vi blev ungefär 64 personer till slut. Lite tråkigt att det var jättemånga som hoppade av, vi var ungefär 85 från början, men jag är så otroligt glad och tacksam för alla som faktiskt kom! Kvällen började lite kaotiskt, då vi var tvungna att på plats göra om hela bordsplaceringen då det var några som meddelade samma dag att de inte kunde komma. Men efter det lilla problemet var löst så var det skönt att släppa taget om all planering och bara låta det eminenta värdparet Johanna och Markus hålla i showen. Och som de gjorde det! Bästa toastmasterparet jag sett! All heder åt er - ni var helt suveräna!

Middagen bestod av kött, kyckling, potatisgratäng, bröd, sallad och dryck. Jättegott, personalen hade gjort ett kanonjobb med det också. Lekar, några mer framgångsrika än andra för mig lektes, det visade sig att vi inte har någon som helst koll på vare sig saker vi läst på utbildningar, eller på varandra... Ni som var där vet vad jag menar... ;)

Men sammantaget var det en fantastisk kväll, där glädjen och lyckan var total, och jag tror inte att en enda människa där hade tråkigt. Kanske David då, han stukade foten. Och Katrin sparkade nästan av Martin smalbenet, men jag tror att det var välförtjänt.

Nu är vi iaf hemma efter två hotellnätter, och ska somna i vår egen säng. Ska bli MYCKET skönt att koppla av nu när allt är över, SVT var här idag och gjorde reportage (mer om det senare) och allt är gjort. 

Nu vankas Skellefteå imorgon med nästan hela grannskapet - det är bara Sörgården och Erika som får stanna hemma, alla andra åker iväg. Ska bli himla härligt! 

Gonatt på er. Tack för att ni finns.

Den börjar oftast med att fru Jenny går upp runt halv sju, sju för att äta en skål flingor och ge dotter Moa en flaska välling. Efter att båda intagit sin frukost, läggs Moa i sängen igen, och Jenny går och lägger sig.

Ungefär klockan nio vaknar Moa igen, och då går pappa Karl upp, byter på Moa, tar på henne kläder och går ut med hunden Stella och barnvagnen i 45-60 minuter. Lagom tid för hunden att få lukta, och Moa att få sjunga hela världens lov.

Hem igen, då ska Moa ha lunch. Mellan en halv och en hel burk barnmat samt en halv mosad banan i grädde, vatten och AD-droppar ska ges. När det är klart är klockan ungefär kvart i elva, då ska Moa vila! Hon sover ungefär en timme, och efter det vaknar även Jenny. Då ska Jenny matas! Pommes är favoritmaten nu, och tacos. Man blir ruinerad. Men gott är det!

Vid tvåtiden mår Jenny bra igen, och tar över Moa. Då ska hunden ut igen, oftast en kort runda. Hon får en längre runda på kvällen, beroende på hur Jenny mår. Löprunda mellan 5-9 km är målsättningen varannan dag, och varannan dag en timmes promenad i skogen.

Rutiner är bra, och alla är glada! 

för övrigt är Skype en bra uppfinning!

här kommer en liten film på när moa börjar "prata". tyvärr försvinner bilden efter några sekunder, men ljudet är ändå kvar!

bloggen är lågt prioriterad nu. medan jenny mår dåligt över graviditeten så finns det inte så mkt tid.

men en bild ska ni få, och hjärtliga hälsningar från hela familjen Hartelius! Som för övrigt kommer utökas med en till medlem snart! Japp - nästa foster är i ugnen! 

Tack alla som var med oss på vigseln för övrigt, och till alla som skickade hälsningar och presenter. Tackkort kommer!

....väntar alltid för länge. VI väntar fortfarande på bilder från vigseln, och innan dess kan jag inte skriva något!

Men snart har vi varit gifta en månad, och det är alldeles underbart att vara en äkta make, speciellt till en sån underbar kvinna som Jenny!

Här nedan kommer en länk till en youtubefilm, som handlar om ett helt annat bröllop! Jag blir alltid lika lycklig när jag tittar på den - så gör detsamma!

http://www.youtube.com/watch?v=4-94JhLEiN0