...vi inte ringer eller hör av oss till er, så ska ni inte ta det personligt. det är bara så jämrans mycket annat som håller på hela tiden.

så vill ni komma på besök eller bara höra av er, så ring oss. vi svarar alltid. och vi vill träffa er. bara så ni vet.

egentligen ska jag ligga och sova nu. ska upp och jobba imorgon, och innan dess ska jag ut med stellan. tänkte bara ursäkta mig och säga att jag vet att jag är dålig på att uppdatera - men jag är så förbannat trött hela tiden. dagarna räcker inte till längre! det är väl så här det kommer vara nu de närmaste sex månaderna, bara att köra på. för vår lilla moa är så fin, så fin. jag lägger upp lite bilder åt er, så får ni hålla med mig!

kommer en veckosammanfattning på söndag kväll! tills dess, håll till godo:

moa är så avslappnad i mammas famn...

trygg i pappas famn...

första gången i baby-sittern. ser väl inte ut att ha FÖR tråkigt?

en dag blev moa hungrig och försökte äta upp mamma istället...

min familj. stella, jenny och lilla moa. wow.

aaaand jazzhands!!

hon skrattade för första gången idag 30/1 2009

lilla apan klättrar bra på mamma som övar på sitt kommande nya efternamn...

hah, vad ska man säga?

snart ska jag skriva igen! men jag är för trött just nu. mkt mkt omkring mig hela tiden. men imorgon kommer en lång uppdatering av moas tredje vecka i livet.

försmak följer:

okej. jämför nu första fixade fotot:

med den senaste versionen. bättre nu?

när jag kom hem idag efter min tvåtimmarspromenad med stella, så såg jag att ytterdörren till trapphuset såg lite fuktig ut.

jag tänkte inte mer på detta, någon har haft dörren på glänt hela dagen och flyttat, så jag tänkte bara att det säkert är isbildning på rutan som nu smälter när dörren väl har stängts. så döm om min förvåning när jag öppnar dörren och traskar rätt in i en centimeter varmvatten över hela golvet. ett av elementen har gått sönder och vattnet står bara och droppar ur det. luktade inte gott. och till saken hör att vårt hus lutar en aning mot vår lägenhetsdörr till, så gissa vart vattnet tog vägen? som tur var så hade det bara börjat komma in, och hallmattan var blöt. hade det fått rinna några timmar till så vet fåglarna hur blött det hade blivit.

vi ringde iallafall till ulf, vår eminente kvartersvärd som kom i all hast. och jag kan lova att han INTE var beredd på detta, kvart i fem en fredageftermiddag. han var sällsynt civilklädd när han kom med vattendammsugaren senare. haha. stackarn. han hade nog redan siktet inställt på vinflaskan, men istället fick han brottas med annan typ av vätska.

så här såg det ut i hallen:

märk stellas spegelbild, bevis på att det är vatten på golvet.

för övrigt klarade jag biomekaniken med noll (0) poängs marginal. spikade g-gränsen. snyggt. nu ska jag tjollra med moa, som ligger på golvet och stella bredvid. 

ja jag vet inte, men jag försökte fota stella, förminska bilden och ändå få den bra. vad tycker ni?

efter lite photoshopbearbetning så ser bilden numer ut så här:

vilken är bäst?

idag skrev jag omtenta på biomekaniken. hoppas det gick bra, annars ligger jag lite svettigt till... men det kändes bra, jag skrev på alla frågor och ritade galet snygga grafer och trianglar.

kommer hem till jenny och moa och stella, mina underbara tjejer. jag har sån otrolig tur. jag kommer hädanefter aldrig klaga på någonting igen.

lite foton kommer här:

moa och pappa i sin blåa mössa. fråga mig inte varför jag har på mig den inomhus...

hon ligger här insvept i sin filt. hon är inte stor, vår lilla. vi var på bvc idag och vägde/mätte henne. hon har gått upp 260 gram på 10 dagar och har växt 0.9 cm. med andra ord väger hon nu 3280 gram och är 49.9 cm lång. ungefär som min underarm.

har ni någonsin sett maken till söt liten tjej?

nej det har inte jag heller.

tänk dig själv att vara ute med hunden en timme och komma hem till detta. är det inte fantastiskt?